Bortsett från hennes tidiga motoriska utveckling är hon nog ingen mirakelbebis. Ibland skulle det vara rätt skönt med en som nöjde sig med att ligga stilla på golvet och sova ordentliga nätter.
Hon sover inte hela nätter än. Inte ens halva. Hon sover max 3-4 timmar i början av natten och sedan vaknar hon oftare under resten av natten. På dagen sover hon lite bättre än tidigare och somnar fint i vagnen om hon är trött. Här om dagen överraskade hon med en tretimmarstupplur och jag fick rentav lite tråkigt.
Hon spyttar fortfarande ibland. Inte lika stora mängder men dagligen ändå. Hon gillar gröt och potatis och grimaserar åt frukter. Hon är väldigt intresserad av mat, så jag antar att det inte kommer att vara något problem att övergå till fastare föda. Samtidigt verkar hon nog gilla att ammas också, så helt färdiga med det är vi knappast på länge. Hon känner igen mig som den med mjölken och kommer krypande och gråtande till mig när hon vet att ingen annan kan trösta henne.
Hon älskar att simma, utforska sin omgivning, busa med storebror och hon skulle helst leka med lego eller vad som helst som Filip håller på med. Hon lystrar till Ryhmä Hau- signaturmelodin, vilket är till stor hjälp vid blöjbyte. Hon ogillar att bli påklädd och bilstolen är ingen favoritplats just nu.
Hon är ofta glad. Hon skrattar och blir ännu gladare när man bekräftar hennes glädje. Hon kan också meddela missnöje. Hon är en social varelse och har för prick två dagar sedan börjat med något man kan kalla joller. Babbaba, pappappaa, mamm. Jan menar att hennes första ord var pappa. Det är väl en tolkningsfråga.
Ett halvt år har rusat iväg. Jag antar att nästa halva år kommer att rusa lika fort. Jag gör mitt bästa för att hinna vara så närvarande som möjligt för att inte missa det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar