2018

Året lider mot sitt slut och jag gör mitt bästa för att minnas vad som har hänt under det gångna året. För att summera:

I år har jag...

... dragit hem Filip i pulka från dagis i snöstorm i gravidvecka 38 typ.
... skidat en del trots att jag bar på lite barlast under vintern.
... inte jobbat särskilt många veckor.
... firat min sons treårsdag.
... ordnat barnkalas och konstaterat att åtta sockerfulla barn är väldigt vilda.
... varit arg och irriterad och gått långt över beräknad tid.
... fött ett barn.
... fått en dotter.
... fyllt 30.
... sovit sämre än någonsin.
... inte sprungit ett enda lopp.
... besökt Muminvärlden.
... sålt min bil.
... seglat.
... lagt ett tusenbitarspussel.
... inte fryst in ett enda blåbär.
... klagat över sommarvärmen.
... njutit av sommarvärmen.
... varit i Norge.
... varit på två bröllop, ett dop och en begravning.
... introducerat fredagsmys och sett rätt många barnfilmer.
... ätit choklad så gott som varje dag. Det är inte en överdrift.
... läst väldigt lite böcker.
... promenerat mycket.
... gått på babysim.
... tittat på väldigt mycket Ryhmä Hau.
... sett hur Filip utvecklats i sin jumppa.
... köpt nya lenkkare.
... bakat en förlovningstårta på beställning.
... gråtit på en vårfest.
... varit stolt på en julfest och faktiskt låtit bli att gråta på den.
... försökt försklara a) hur bebin kommer ut från magen och b) hur i hela världen den kom in.
... inlett året i Vasa där jag också kommer att inleda nästa.

2018 var ett bra år. Året då vi blev fyra. Året då jag inte har hunnit med särskilt mycket annat än familj men inte heller velat göra så mycket mer än just familj.

Gott nytt år 2019!

Dan före dopparedan

Huset är typ städat, vår del av julmaten är klar, näsan rinner på nästan alla av oss, klapparna är nästan paketerade och ron har nästan lagt sig. Bara Filip är pigg och började precis bygga sin första julklappslego. Han lär inte somna i tid.

Idag har vi samlats i vanlig ordning för att fira farmors födelsedag. Det är egentligen bara ett bra svepskäl att träffa dem vi inte firar jul med. Medan farmor levde brukade släkten samlas för att fira hennes födelsedag den 23.12 och idag skulle hon ha fyllt 100 år.

Påskäggen har inget med födelsedagsfirandet att göra. Det har allt med farmor att göra. När vi firade påsk hos henne hade hon målat ett ägg åt var och en och gömt dem på varierande bra gömställen. Det är bara ett av många farmorminnen.

I morgon öppnas den sista luckan i adventskalendern. God jul!

Nio månader

För en vecka sedan tog Elin sina första steg. Nu vinglar hon fram någon meter i taget tills hon sätter sig och börjar krypa i stället. Hon klättrar på allt och behöver ständig övervakning. Hon hålls inte i sin matstol och äter tillsvidare i någons famn i väntan på att vi hittar något lämpligt att spänna fast henne med. Hon har lärt sig öppna dörrar som är på glänt och öppna lådor som inte är för tunga. Hon gillar böcker och har lärt sig imitera åsnan. Och så sträcker hon händerna uppåt på uppmaning.

Annars är läget oförändrat. Inga tänder, dåliga nätter, glad men envis om dagarna och äter med varierande aptit.

Dagen till ära kom vinterns första ordentliga snö. Elin stortrivdes i pulkan. Hon är en mysig och rolig bebis, även om hon lyckas trötta ut sin mor när hon går på sina upptäcktsfärder.

Hattstugan i vinterskrud

Årets pepparkakshusbak var ett litet projekt. Slutresultatet blev ganska fint, tycker jag. Speciellt svampen.