fredag 13 november 2020

Två månader

Under de senaste veckorna har Iris vuxit till sig. Hon har blivit mer vaken och kan vara nöjd längre stunder utan att kräva mat eller blöjbyte. Hon fäster blicken och ser en i ögonen och ler stort tillbaka när man ler mot henne. Hon konverserar med ett nöjt gurglande och meddelar missnöje med skrik som rätt lätt går att trösta. Som den lilla sociala varelse hon är njuter hon av sällskap och verkar uppskatta syskonens närvaro och stojet omkring henne.

Vår yngsta spelevink.

Hon är antagligen en ganska typisk bebis med varierande bra nätter, magknip nu som då och en mage som fungerar många gånger om dagen. Något slags dagsrutin kan man skönja och jag vet att hon sover bäst på förmiddagen och eftermiddagen. Däremellan slumrar hon för kortare stunder. 

Hon orkar hålla huvudet högt några 
sekunder i taget.

Hennes vardagar går rätt långt ut på att föra syskonen till dagis och komma hem och vänta på att det är dags att hämta hem syskonen igen. Hittills har jag fått bära hem en skrikig bebis bara en gång så sovtiderna har tajmats rätt bra med dessa utflykter. I dessa tider springer vi inte på musiklekar eller babycaféer och någon lattebebis har hon ännu inte blivit. 

Hon är en mysig bebis, våran Iris. Speciellt när hon somnar på min mage och jag inte kan göra så mycket mer än bara känna hur hon andas. Det är små men viktiga stunder som jag gärna vill minnas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar