För ett år sedan pustade vi ut efter flytten och försökte få sängarna klara för den första natten i det nya hemmet. Ett tag talade vi om "gamla hemmet" och "nya hemmet" men nu är det bara hem. Ett hem där vi trivs väldigt bra.
Vi tycker om att vårt hus ligger där det ligger, i ett ganska lugnt bostadsområde, och att det ser ut som det gör. Det passar oss väldigt bra, vårt hem. Att vi råkar ha ett välfungerande husbolag med väldigt trevliga grannar höjer trivselfaktorn ännu mer. Vi förstod från början att investera i grannarna och nu har barnen både lekkompisar och trygga vuxna alldeles bredvid oss. Våra barn lärde sig fort vilken granne som bjuder på kex och ordnar plättkalas och vi har flera gånger hittat dem på hennes terass drickandes saft eller ätandes blåbär. Filip leker nu med grannbarnen på flytande finska. Det hade jag inte trott för ett år sedan. Antagligen kommer Elin snart att börja använda den finska hon förmodligen kan och Iris första finska ord kommer med stor sannolikhet att vara "keksi".
Hem är där de mina finns och vi kunde ha ett hem precis var som helst. Vi är ändå väldigt tacksamma för att just det här hemmet blev vårt hem.
Vårt hem i vinterskrud. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar