Iris har hunnit fylla åtta månader och under de senaste veckorna har hon lärt sig en massa nytt. Nu ställer hon sig upp mot vad som helst utan svårigheter och har börjat gå längs möbler. Hon kommer också ner igen utan att falla handlöst, även om hon får träna lite mer på det ännu. Hon har också börjat krypa regelrätt. Har hon bråttom tar hon sig dock framåt ålandes eftersom det går fortare så när hon svischar fram över parketten. Hon dras till dörrar som är på glänt och hör hon att diskmaskinen öppnas kommer hon farande direkt. Hon har börjat jollra mycket och håller långa monologer. Dada blabla baba tata varvat med pruttljud och gälla skrik. Nam nam säger hon när hon äter, låter det som, och mat tycker hon oftast om att äta.
Sladdar, snoddar och lappar hör till hennes intressen, liksom påsar och tidningar och annat som prasslar. Hon har varit ute på gården och bekantat sig med sandlådan och hon verkar tycka om att gunga. Speciellt när storasyster ger fart. Hon trivs med sina syskon och blir glad av deras sällskap. Hon har visat tecken på främjande men när Filip och Elin är med går det bättre.
På hennes åttamånadersdag lade jag märke till att den första mjölktanden är på väg att växa fram, vilket kunde förklara de rastlösa nätterna och konstiga dagslurarna vi haft de senaste dagarna. Hon är trots det fortfarande en glad och nöjd person som utan ord lyckas förmedla sina behov och åsikter till oss. För tillfället bekantar hon sig med den plats där hon kommer att tillbringa större delen av sommaren och förhoppningsvis också somrar i framtiden. Vi får väl se om det är här hon tänker lära sig gå.
