Iris har tillbringat den större delen av sin tionde levnadsmånad på landet och vilken sommar hon har upplevt! Vi är mitt inne i en lång värmebölja och det gäller att hitta svala och skuggiga ställen att vara på. Iris har lekt i lekstugan och på stranden, simmat i havet, ätit blåbär och smultron och klättrat upp och ner för verandratrappan.
Hon äter mer fast föda i takt med att amningen minskar. Hon tuggar med de två tänder hon har men två är mer än nog då hon hugger dem i mig. Hon älskar blåbär och smultron och pincettgreppet lär behärskas när sommaren är slut. Vi inledde sömnskola med henne och det fungerade lite för bra. Efter en väntat orolig natt följde hela nätter i egen säng och nattammandet tog därmed slut. Vi får se vart det bär men just nu är jag både optimistisk och ganska utvilad.
Hon har under de senaste dagarna börjat ställa sig upp utan stöd (från huksittande!) och idag visade hon hur hon stiger upp, inväntar applåder, avfyrar ett nöjt leende och sätter sig kontrollerat igen. Nu väntar vi på de första stegen. Tills dess tar hon sig fram på alla fyra. Hon babblar och har mycket att berätta: tätätä kakkakka nänänä dada papa namnam. Hon tycker om tittut- leken och ge och ta. Hon får hänga med syskonen i deras lekar om än mest som statist. Ibland är hon bebis i hemleken och blir skuffad i dockvagnen och ibland är hon Jay när de leker Ninjago. Hon har också fattat tycke för sin docka ("kakka"). Hon kommunicerar rätt bra vad hon vill och hon verkar förstå en hel del också. Antagligen förstår hon mer än man tror.
Sommarvärmen lär fortsätta och vi fortsätter vara på landet. Vi får se om det är här som hon tar sina första steg.
