Hon växer så det knakar. Inte på längden visserligen. Hon mognar så det knakar, om man kan säga så. Hon blir allt snabbare på att krypa och stadigare att stå och antalet bulor per dag minskar stadigt. Hon har börjat vingla fram längs med möbler och väggar och älskar vårt farligt vassa batteri vid fönstret. Hon är alltid glad när hon promenerar med racerkossan. Hon visar också frustration och missnöje när hon inte får som hon vill och ogillar skarpt att jag gräver ut blad eller pappersbitar ur munnen på henne.
För tillfället sover hon rätt uselt. Ibland sover hon lite bättre och vaknar "bara" fem gånger, andra nätter är hon otröstlig mest hela tiden. Några hela nätter kan vi inte tala om ännu. Hon övar sig på att somna i egen säng och sover numera med storebror i barnrummet. På dagarna sover hon bättre och mer regelbundet, vilket ger mig möjlighet att få något uträttat under tiden.
Hon är rätt pratsam och jollrar mycket. "Mamma" säger hon klart och tydligt och ibland tror jag hon faktiskt menar just mig. Jag tycker hon verkar förstå en del saker vi säger, antagligen med hjälp av kontexten.
Hon roas av tittut-leken och leker det själv så att hon täcker ansiktet med en trasa, väntar på att jag säger "var är Elin" och så kommer hon fram och säger äää! Hon stortrivs på babysimmet och i badkaret.
Hon äter fast föda rätt så bra nu och portionerna växer lite hela tiden. Några tänder har vi ännu inte sett skymten av så det är nog bara mosad mat som erbjuds än så länge.
Hon är i en väldigt skön ålder just nu. Samtidigt som jag gillar babytiden är det roligt att se alla framsteg hon gör när vi går mot småbarnsåldern. Men bebis är hon förstås ännu ett tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar