Igår invaderades vårt hem av tretton flickor och Elin överöstes med presenter och kort. Idag har vi firat Elin här hemma och hon fick sina rullskridskor som hon väntat på så länge. Vädret tillät inte provåkning så hon har farit runt på hjul inomhus i stället. Hon är fortfarande mycket i farten, vår Elin. Ofta står hon upp och ner och hon klättrar gärna på allt som går att klättra på. Hon får träna redskapsgymnastik två gånger i veckan och det tycker hon mycket om. Resultatet är raka ben och sträckta vrister när hon står på huvudet här hemma. Trots att hon tycker om att röra på sig kan hon sitta länge och koncentrerat och rita eller pyssla. Hon har en konstnärlig sida som kommit fram mer under det senaste året. Hon har också nyligen börjat intressera sig för vårt piano och har en repertoar på fem melodier som hon klinkar igenom en i taget.
Elin är fortfarande en envis och viljestark person. Hon ogillar "nej" och trotsar det gärna. Eller så väljer hon att inte lyssna, vilket retar gallfeber på mig ibland. Hon får raseriutbrott och skriker men lugnar sig ganska snart igen. Oftast är hon ändå på gott humör och då skiner hon som solen. Hon behöver odelad uppmärksamhet och njuter av tid tillsammans. Hon behöver känna sig sedd och hörd, vilket kanske är något som mellanbarn lider brist på.
Elin är trots en normal själviskhet ganska omtänksam. Hon verkar ha många vänner på dagis och leker gärna med kompisarna utanför dagistid också. Här hemma är hon samtidigt både bästa vän och värsta fiende med sin syster. Isak skulle hon helst bära omkring på hela tiden och hon är alltid redo att sköta honom. Även om hon är lillasyster är hon ett av våra "stora barn", vilket kanske delar henne ibland. Hon är empatisk och trots ett tufft yttre egentligen ganska känslig. Hon blir rörd till tårar när hon ser på film. De svåra orden är svåra att säga och vid behov kommer hon med små lappar där det står "fölåt" eller "ja elskar dej". För läsa och skriva, det kan hon redan rätt så bra för att vara bara sex år. Det hon inte kan är städa upp efter sina lekar.
Tänk att hon redan är sex år och ska börja förskolan i höst! Liksom alla mina barn har hon en alldeles speciell plats i mitt hjärta och jag är så glad att det var just Elin som kom till oss den dagen för sex år sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar