Filip är förvånansvärt bra på att få sin vilja igenom. Kompromisser fungerar om våra åsikter är väldigt långt från varandra och nu har också Filip själv börjat arbeta fram lämpliga avtal. Som igår kväll, till exempel.
Vi kom hem sent, långt efter läggdags. Filip var trött och grinig men skulle ändå leka först. Att rucka på rutiner passar honom inte så bra. Argumentet "det är för sent, du borde sova sedan länge" gick inte alls hem. Det slutade med en snabblek för att sedan klara av tandborstning och pyjamaspåklädning. Sedan började gnället.
"Ja vijj sova i mammas o pappas säng".
"Nehej, du får nog sova i din egen säng" blev svaret.
"Men ja vijj!!"
"Nu i säng".
"Men läsa bot".
"Nu hinner vi inte läsa några böcker".
"Pappa jesäj en å mamma jesäj en".
"Högst en bok. En kort."
Mera gnäll. Både om antal böcker som ska läsas och om vem som ska sova i vilken säng. Som sagt är det inte en bra idé att försöka avvika från rutiner. En bok som läses i vår säng och sen sover Filip i egen säng, var mitt förslag. Filip tvekade.
"Ejjäj... Om vi jesäj bot i mitt jum o soväj i mammas å pappas säng!"
Ni kan antagligen gissa vem som gav efter för ett sådant förslag. På villkoret att vi inte alls läser bok utan Filip går och lägger sig direkt. Konstigt nog fick han dealat åt sig en snabbläsning före han lade sig i vår säng.
Den här gången drog Filip nytta av att argumentera med föräldrar som själva ville gå och lägga sig. Han har förstått sig på hur man gör för att få det man önskar. Skrik och gnäll fungerar till en viss grad. Speciellt om föräldrarna inte orkar lyssna på sådant. Att kräva det omöjliga, som att läsa sju böcker och äta glass i sängen, är däremot lönlöst. Att en nästan- treåring skulle inse det hade jag knappast räknat med.
Till allas vår lycka rörde han inte en fena under hela natten, till skillnad från de senaste nätterna som han av någon underlig anledning har sovit mellan oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar